Historia

Historien om keeshonden genom tiderna är ganska fascinerande.
Det är frågan om en mkt gammal ras – väl känd i vissa länder och en nykomling i andra. En del länder har knappast ens hört talas om rasen!

Keeshonden var adelns modehund under 1700-talet medan båtfolk och ”vanliga” människor använde hunden som väktare. Genom fynd upphittade av rasintresserade arkeologer har man fått historiebilden ngt klarare. Man har   t ex funnit fossillämningar av släktet ”Canis Familiaris Palustris” från yngre eller äldre stenåldern, cirka 5.000 år f.Kr.

Baserade på legender och kunskaper finns det teorier om att den holländska keeshonden och sin tyska motsvarighet Wolfspitz ursprungligen kom från norra delarna av världen. Konstföremål som hittats i dessa områden med keeshondliknande motiv på fastställer dessa teorier.

Keeshonden är klassad som spetshund, liksom ex vis Samojedhunden, Chow-Chow, Gråhund m fl. Karakteristiskt för just denna rasgrupp är att de flesta spetsar bär sin svans ringlad över ryggen mer eller mindre liknande en ”knorr”.

historia1

Det kan kanske vara av intresse hur rasen fick sitt namn och vad det betyder. Den första stavelsen av namnet, dvs ”kees”, är ett öknamn för Cornelis eller Cornelius och den andra stavelsen ”hond” betyder helt enkelt hund på holländska. Det har alltså inget att göra med engelskans ”hound” som menar jakthundar, t ex Foxhound, eller kapplöpningshundar som t ex Greyhound.

Omkring år 1781 delades Holland in i två olika politiska delar; Orangeristerna som följde ledaren William Oranges politiska budskap, och Patrioterna eller ”Keezen” som Orangeristerna kallade dem. Ledaren för Patrioterna hette Cornelius de Gyselaar och han hade en av dessa hundar som sin ständige följeslagare. Eftersom ordet ”kees” är ett öknamn för just Cornelius är det därför troligt att det var denne man som lade grunden till rasens namn – KEESHOND.

”Kees” de Gyselaar’s ”hond” blev ett emblem för de holländska Patrioternas parti, en symbol för rebellerna. När sedan dessa rebeller med Cornelius i spetsen förlorade det politiska ”slaget” blev rasen hårt drabbad, eftersom man ville röja undan alla förbindelser med det förlorade partiet. Det var få människor som vågade ha kvar en hund som hade representerat denna falang. Många keeshondar blev därför dödade. Rasen levde sedan under lång tid i en undanskymd tillvaro som båtfolkets och de fattigas hund. Adeln hade tappat sitt intresse för rasen….

Återuppbyggnaden av rasen fick dock fart efter ett tag av ngr rasentusiaster och de keeshondar vi har i dag har dessa människor att tacka för sin existens.

Två av dessa rasentusiaster var Miss van der Blom, en av de få holländska uppfödare som arbetade seriöst i hemlandet, och Mrs Wingfield Digby från England.
Dessa båda uppfödare hade kontakt med varandra och utbytte avelsmaterial.
Efter hand spreds intresset för rasen, och i England såväl som i Holland började keeshonden åter födas upp seriöst.

historia2

Keeshonden i Sverige

Carin Slättne, en av våra mer kända domare i Sverige, var en av de första som introducerade keeshonden i vårt land. Hon hade sett och beundrat denna ras på engelska utställningar och då Carin’s väninna Alfrida Lindholm var på jakt efter en ras att komplettera sin finska spetsuppfödning med, föll valet på keeshonden.

Keeshonden fick sedan snabbt stor uppmärksamhet i sydsverige där den gamla skånska bandhunden nu ersattes med ”keesen”. Denna i Sverige nya ras var fri från jaktlust och hade en välutvecklad revirkänsla, de kunde därför vistas lösa på gårdarna utan att vara fastbundna. Med dessa egenskaper i bagaget samt rasens otroliga läraktighet fann keeshonden mkt snabbt nya vänner runt om i landet.

Från att från början enbart varit använd som vakthund på gården började keeshonden snart flytta in i våra hem istället. Han blev där en mkt populär sällskapshund. Tack vare deras stora läraktighet har ”keesen” haft stor framgång inom lydnadstävlingar och agility. Många hundar av denna ras bär den stolta titeln L CH, d v s Lydnads Champion.

Även inom utställningstävlingarna placerar sig keehonden ofta mkt högt,
p g a deras iögonfallande, ”maffiga” pälsar och pigga uppsyn. Med andra ord är keeshonden den idealiska hunden för den som vill mångsyssla med sin hund!